Tema Banbrytande teknik

I temat Banbrytande teknik undersöker eleverna teknikutvecklingen från när järnvägen byggdes med enkla redskap till dagens avancerade säkerhetssystem i tåg.

Alla teman

| Årskurs:

ÅK 6

, ÅK 7

, ÅK 8

| Ämnen:

Fysik,

Historia,

Teknik,

Beskrivning av temat Banbrytande teknik

I temat Banbrytande teknik börjar eleverna undersöka de enkla verktygen och de studerar hur den första järnvägen kunde byggas med muskelkraft.

Därefter studerar de planeringsfasen i ett järnvägsbygge, där dragningen av spårsträckor måste ske med hänsyn till landskapets utformning och vilka tekniska lösningar man har tillgång till.

När järnvägen är dragen, ska det gå tåg på den. Nu studerar eleverna hur tåg och lok har utvecklats, bland annat olika sätt att driva tågen.

Slutligen studerar eleverna hur säkerhetssystemen har utvecklats inom järnvägen.

I slutuppdraget designar eleverna vagnar för framtidens tågresor.

Temats innehåll och lärande beskriver hur elevernas arbete i de olika uppdragen hänger ihop med generaliserbara övergripande syften och innehåll. Syftet med dokumentet är att synliggöra elevernas lärande både för läraren och för dem själva.

Mål för temat Banbrytande teknik

Teknik – Syfte

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion
identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar
använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer
värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö
analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Temat ger dig som pedagog möjlighet att fokusera på följande moment i kursplanerna:

Centralt innehåll Åk 4–6

Tekniska lösningar

Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.
Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

Teknik, människa, samhälle och miljö

Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

Centralt innehåll åk 7–9
Tekniska lösningar

Styr– och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse.
Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.
Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet.
Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Teknik, människa, samhälle och miljö

Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

Fysik – Syfte

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
genomföra systematiska undersökningar i fysik
använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Temat ger dig som pedagog möjlighet att fokusera på följande moment i kursplanerna:

Centralt innehåll åk 4–6
Fysiken och vardagslivet

Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.
Fysiken och världsbilden.
Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Centralt innehåll åk 7–9
Fysiken och vardagslivet

Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.

Fysiken och världsbilden

Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Historia – Syfte

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.

Centralt innehåll åk 7–9

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen,samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Hur historia används och historiska begrepp